I samband med att jag bokade om hemresan och sköt fram den två veckor, sa fick jag mindre härliga byten. Hem resan var två byten, Melbourne och Dubai, totalt 10 h väntetid och tillbakaresan likaså, 10h byte i Dubai mitt i natten. Efter att ha tagit sig igenom båda byten sa var jag slutligen på planet på väg mot Stockholm och det började kännas smått overkligt då jag inte varit på svensk mark på två år nu. Väskan var invägd på 30.0 och handbagaget på 7.0 kg (visst, jag hade lite grejer i innerfickorna samt jackan på mig) så kort fattat var jag fullpackad med både grejer jag köpt på mig till mig själv över åren men lika mycket gåvor som jag skulle ge till familj och vänner. När jag anlände till Arlanda så väntade pappa och Eva på mig där och vi lastade in väskorna i bilen och körde mot deras nya hus i Kvicksund (som jag ännu inte varit i även om de bott där över ett halvår nu). Jag satt och tittade ut genom bilrutan på vägen hem och konstaterade hur fint Sverige ändå är när vi körde förbi rapsfält och björkskogar. Väl framme i Kvicksund på fredag eftermiddagen hade flygresan, dörr till dörr, tagit cirka 37 timmar.
Pappa/Eva, Kvicksund (besök 1) (27 juni-5 juli)
På kvällen blev det middag och jag slocknade ganska direkt efteråt då jag var rätt sliten. Dagen därpå kom Fia på besök. Det var fint väder och vi bestämde att vi skulle hitta på något kul. Det diskuterades att åka till den nya fina minigolf-banan i Västerås men det slutade med att vi åkte till IKEA och Maxi istället. Det var faktiskt väldigt kul ändå för min del då jag saknat IKEA (första IKEA NZ håller på att byggas precis bredvid Rocket Lab) och på Maxi köpte jag en prinsesstårta för att jag var sugen helt enkelt. På kvällen spelade vi MIG 0-100 som sedermera blev en väldigt återkommande aktivitet. På söndagen var det tyvärr redan dags for Fia att ge sig av. De kommande dagarna som följde skulle jag jobba hemifrån några dagar. Dagarna i Kvicksund, måndag till fredag, kantades mycket av att varva ner och ta det väldigt lugnt i regel. Jag, Eva och pappa hade en kväll köttfärssås-kalas där vi alla lagade varsin egen köttfärssås. Detta efter att jag sagt att jag tycker det är intressant hur en så simpel maträtt alltid smakar olika beroende på vem som tillagar den - och det gjorde alla tre. I min köttfärssås brukar jag ha kikärtor, något som pappa oväntat uppskattade. Det blev lugna morgnar med kaffe i soffan och frukost utomhus i morgonsolen, på eftermiddagarna bland annat gräsklippning (något jag uppskattar ovanligt mycket), vinbärsplockning, bastu och riva lite i mina lådor för att packa ur och packa om väskan.
Tre kockar, tre sorters köttfärssås
Jazze/Linus, Stockholm (5-10 juli)
Efter att ha haft riktigt lugna dagar i Kvicksund tog jag tåget från Eskilstuna till Stockholm för att möta upp Snake. Kärt återseende och vi åt lite rest-tacos hemma hos honom medans Isabell kom hem. Linus körde upp från Växjö och skulle komma upp senare på eftermiddagen. Klockan 16:30 bar det av in till Odenplan och bunkrade upp med burgare på Brödernas och sedan Inferno Online. IO ar ett enormt LAN-center med typ 300 PC-stationer för gaming. Vi var alla extremt taggade på att gibba då hela klanen var samlad för första gången på två år. Det kunde gått bättre eftersom vi förlorade 10/10 games. Märkligt eftersom vi konstant sänkte Monster och Red Bull men utan större framgång. Märks inte att man snart ska fylla 33, men man kanske aldrig blir för gammal for att sitta i en lokal med 300 andra pers och spela datorspel i ett landskap som luktar energidricka och mök? Vi var inte bittra för det utan tog en uber hem vid 4-tiden på morgonen.
Dagen därpå, lördag, var det supa som stod på schemat och vi hade bunkrat upp med vodka, bärs och monster. Blev en del olika ölspel i form av kortleksspel och även lite obligatorisk beerpong. Vi tog en taxi in till Stureplan och som nästan alltid blir man direkt påmind att förfesten är så mycket bättre än själva festen. Det regnade när vi kom dit och fann oss själva under våra jackor i kön till Sturekompaniet. Linus som är en cool hårdrockare sticker ut ur mängden på Stureplan och på någon vänster fångade vaktens intresse och släppte in oss så vi fick gå före i kön. Tre snubbar gå före i kön till en nattklubb har jag inte sett förut, men det var ju gösigt! Blev en ganska sen kväll innan vi bestämde oss för att åka hem igen. På morgonen därefter gick vi ner till Jakkes badställe, en brygga runt hörnet där han bor. Det blev inte så mycket mer aktivitet under söndagen förutom en lunch på det lokala thai-haket, innan Linus åkte hem sedan på eftermiddagen. När Linus väl åkt var vi både trötta och inte så sugna på att gå ut utan vi ställde oss frågan, vad kan vi göra hemma för resten av dagen. Spel stod högt på schemat och då Jakke bara har en dator blir det svårt med DotA och vi var inte sugna på att dra till IO. Jag fick en plötslig ide att jag har ju Worms World Party på mitt steam, det kan man köra två pers på på en dator? Vi spelade hela kvällen och natten haha. Faktum är att det blev det mest spelade spelet under dagarna hos Snake - 22 timmar totalt reggade över tre dagar. Jag och Snake är ganska nördiga när vi sätter den sidan till helt klart. Utöver Worms var vi ute och gick i det fina vädret och såg Stockholm när det är som vackrast, åt på gatukök (en av min önskningar) samt spelade minigolf och åt riktigt bra sushi runt hörnet där Jake bor. En riktig highlight under dagarna hos Jacke var att Frida, Jacobs syster, kom med iden att vi skulle ses båda bröder och systrar en kväll. Fia lyckades styra upp så hon jobbade hemifrån den veckan istället för Norge och sagt och gjort så sågs vi alla fyra på L'avventura på Odenplan. Efteråt föreslog Frida att efter middag kommer obligatorisk lek så vi gick till ett spelställe (där för övrigt Josefine, Evas dotter som jag inte träffat förut, kom förbi och sa hej) och körde flera rundor shuffleboard - något jag var oväntat rövdålig på men Fia var riktigt skillad på det (första gången det hände?). En väldigt bra kväll och reunion helt enkelt! Riktigt goa dagar hos Jazze där jag träffade väldigt många människor om vartannat med.
Worms World Party. Man kunde göra egna banor - mogna som vanligt.
Syrran, Saltsjöbaden (10-11 juli)
På onsdagen var det dags att säga hejdå till Jazze och ta tunnelbanan in till T-centralen och vidare ut till Saltsjöbaden till Syrran. Ett kärt återseende i Saltis där Fia hade gjort Tacos och vi tittade på Mauri på kvällen. I samband med att Eva (pappas Eva) skulle fira 66 år och nybliven pensionär kommande lördag så hade jag ändrat om lite i mina planer och tänkte spendera några dagar i Stockholm hos Fia innan vi åkte tillbaka till Kvicksund men då hade Fia kommit på den briljanta iden att vi skulle åka över några dagar till Eva och Göran. Sagt och gjort och dagen därpå packade vi om väskan och åkte mot Stora Mellösa.
Eva/Göran, Stora Mellösa (11-13 Juli)
När vi kom fram till Eva och Göran möttes vi som alltid av en massa hundskall, då vet man att man är framme. Eva var hemma själv när vi kom fram och efter att ha kramats klart så blev det snabbt ut på uppdrag - körsbären var perfekta och behövdes plockas bums! Vi plockade både under första och andra dagen och det var varmt i solen och flugor och getingar men vi fick nog ihop över 15 liter. Detta med lite egna metoder såsom bärplockare (funkade superbra!) samt att jag skakade hela träden (gillar ju att klättra i träd så) och att bären skulle falla ner på lakan (funkade sådär bra..). Men man måste försöka vara kreativ och denna gång var det Fia som var det. På kvällen blev det kortspel (grannspel) som det alltid blir hos släkten på mammas sida. Dagen efter stod solen högt på himlen och jag var ute i vedboden och högg ved på egen begäran. Runt lunchtid kom både Nicke samt Sara med barnen förbi. Det blev en riktigt stor grillfest med hjortkött som Göran skjutit och efter maten spelade jag, Melker och Nicke fotboll. Det märktes väldigt tydligen att konditionen har varit bättre. Men tekniken och finterna satt där de skulle! På kvällen blev vi ensamma hemma med hundarna då Eva och Göran skulle iväg till vänner så jag och Fia satt ute i kvällssolen och umgicks med hundarna samt läste lite bok. Vi passade även på att åka in en kort sväng till Stora Mellösa och besökte gamla Kaplansvägen där vi lekte när vi var små och gick förbi Eva och Görans gamla hus. Minnen.
Pappa/Eva, Kvicksund (besök 2) (13-16 juli)
Då var man tillbaka i Kvicksund drygt en vecka senare och vi anlände direkt till festen. Precis dessförinnan stannade vi till hos Nicke i Kungsör där han bor med familj. Det blev tyvärr inte långvarigt utan ungefär en timme och några koppar kaffe. Väl framme hos Pappa och Eva var det uppdukat med mat och bubbel inför den stundande festen. Trots att vi var lite sena var vi märkligt nog först dit. Så småningom kom nästan alla Evas barn (utom Josefine men som jag lyckligtvis träffade uppe i Stockholm dagarna innan) vilket gjorde att jag till slut träffat alla barnen på Evas sida, även om det tog några år. Är väl så när man bor utomlands på andra sidan jorden. Mona och Anders anlände och det blev några tårar då vi inte setts på två år. På kvällen var det bara Mona och Anders kvar och då blev det whisky-testning med whiskyn jag hade med mig från Nya Zeeland (Thomson). Fia stannade kvar över natten när väl Mona och Anders åkt, men även denna gång skulle hon åka dagen därpå. Jag och Fia plockade vinbär som hon skulle ha med sig tillbaka till Norge. Denna gången stannade jag själv bara tre nätter och dessa dagar blev även de väldigt lugna. Jag hittade en påse chokladpudding som jag bestämde mig för att använda upp och pappa berättade att när han var barn var chokladpudding riktig fin-efterrätt. Fotbolls-EM var i full gång och vi tittade på några matcher på kvällarna. Jag gjorde även den stora inhandlingen inför resan tillbaka till Nya Zeeland där jag köpte bland annat en massa marabou, ahlgrens bilar, polly, kaviar, riskakor, knäckebröd, shampoo, rituals shower gel och sist men inte minst - en påse chokladpudding! Vi var även på den stora återvinnings-gallerian i Eskilstuna, ReTuna, som jag prompt ville besöka men istället för att jag hittade något så hittade pappa och Eva något istället - en barnstol till Evas barnbarn. Jag plockade under dagarna en massa vinbär med podcast i öronen och hade fått för mig att jag skulle göra vinbärsremmar av en del av plocket. Naturligtvis brände jag sönder de för att jag improviserade mest utan att följa recept, typiskt mig. En kväll blev jag även introducerad till den mycket varma och härliga serien Ted Lasso som pappa och Eva tittar på som de båda sa var en av sina favoritserier. Jag kan bara hålla med, stark rekommendation. Kul också är att jag tittade igenom alla tre säsonger det första jag gjorde när jag väl kom tillbaka till Nya Zeeland. Tanken var att jag på måndagen skulle åkt till Kasper men det blev framflyttat en dag och jag hade en extra lugn dag hemma.
Kasper + HellPigs, Stockholm/Falköping (16-19 juli)
På tisdagsmorgonen blev jag skjutsad in till Eskilstuna där jag tog tåget in mot T-centralen. Vidare med tunnelbanan ut mot den store Karre som jag knappt träffat sedan jag flyttade till NZ då jag enbart träffade honom en dag för två år sedan och det var när han och Lisa gifte sig. Jag vet, att jag inte fick mer egentid då är lite märkligt. Det var strålande sol och vi gick en riktigt lång sväng i Hammarby Sjöstad och slutade upp på ett riktigt bra gatukök längs vattnet. Helt klart på min begäran. Efter att ha tryckt en tunnbrödsrulle som heter duga traskade vi sedan hem och fortsatte tjöta. Så jävla värdefullt att bara få snacka för det var mycket att ta ikapp. Bara en sån grej som att Kasper blivit farsa sedan senast vi sågs! Vi insåg plötsligt att systemet stängde om fem minuter (jag tänker aldrig på sånt längre) och kubbade jävel till bolaget och köpte öl, plockade upp varsin pizza på vägen och satte oss i brassestolar vid vattnet där vi satt tills solen började gå ner. Hemma på kvällen satt vi i soffan och spelade Disco Elysium och sedan var det sängdags - imorgon var det upp i tid för roadtrip!
På morgonen, packade och klara, kom Axel och hämtade upp oss och vi styrde kosan mot Falköping. Ett härligt stopp på vägen var att vi stannade hos Lisa och hennes fastrar i Gnesta och Kasper och Lisas dotter Ebba var på besök i deras sommarställe. Så härligt att jag fick träffa hela familjen och det blev kaffe utomhus.
Vi blev inte långvariga utan åkte sedan vidare. Vi var fem gubbar som hade som mål att boka ett fett boende någonstans mellan Göteborg och Stockholm och hade hittat en gammal ombyggd kvarn från 1500-talet som låg på en bondgård utanför Falköping. Vi möttes av deras hund när vi kom fram och betande får på åkrarna. Albin och Simon var redan på plats. Vi gick en sväng i området i kvällssolen och beskådade åkrar, vattendrag och schlättas sköna natur. På kvällen delade vi upp arbetssysslorna - jag och Albin lagade tacos medans resten av gubbsen läste på reglerna på det nya brädspelet, Game of Thrones, som Kasper hade med sig. Tacos är för jävla fint och det var nog den rätt jag åt mest under min tid hemma i Sverige. Brädspelet var kul men blev väldigt utdraget och vi hann tyvärr inte klart med första rundan under kvällen. Jag var nere och tände den vedeldade bastun under tiden vi spelade och till slut pausade vi spelet och gick ner och satte oss i bastun. Det rann ett vattendrag utanför bastun som vi var nere och doppade oss i med jämna mellanrum och det var inte varmt men definitivt uppfriskande haha. Efter bastun gick vi tillbaka till huset och på baksidan var den en uppvärmd jacuzzi som vi satt i under stjärnhimlen och fortsatte dricka bärs. Riktigt go dag!
Bastun
Vattendraget utanför bastun
Dagen därpå bestämde vi oss under frukosten att vi skulle iväg på äventyr och att vi skulle åka på dagsutflykt till Kinne Kulle. Jag och Kasper konstaterade snabbt att detta var hemtrakterna till vår kära gamla kollega Gullmander. Eller Nukleander som vi brukade kalla honom skämtsamt pga hans intresse för nukleär-drivna motorer inom rymdindustrin. Väl framme blev det en rundvandring i kalkbrottet och vi kastade stenar i vattnet och klättrade på klipporna - mogna som killar är liksom. Efter en hyfsad rundtur hittade vi en slinga man kunde gå som det skulle finnas lite cafe och restaurang i änden på, något vi körde på. Vi vandrade in genom den största bokskogen jag sett i hela mitt liv och på marken växte det ramslök. Vi kom fram till Hellekis och där beställde vi in mat och dryck vilket var behövligt efter allt äventyrande! När vi återhämtat oss gick vi tillbaka till bilen och åkte tillbaka hem till kvarnen.
Nu på eftermiddagen var det dags för en av höjdpunkterna som vi alla bokstavligen sett fram emot i drygt tre år! Lite bakgrund behövs. I november 2020 skickade jag in 11 stycken pokemonkort till RaukCard i Visby som agerar som mellanhand att skicka vidare kort för gradering till PSA i Kalifornien, USA. Troligen på grund av covid men även en enorm backlog hos PSA pga ökat intresse världen över för kortgradering så tog det mycket längre tid än väntat att få tillbaka korten. Faktum är att de kom tillbaka under tiden jag var i Nya Zeeland 2022. Ett av de elva korten var Albins Pika som jag gjorde en go grade reveal på Kaspers bröllop, men de övriga tio korten förblev unrevealade. Detta väntade jag med avsiktligt för att vi gemensamt skulle göra en grade reveal i framtiden och det tog fram till juli 2024 att få till detta nu när jag var hemma. Så man kan tänka sig att vi alla var riktigt taggade nu när det var dags för den stora "co-opening grade revealen och guess that grade follow-upen" två år senare!! Slänger in en länk till grade reveal cliffhanger videon där man kan se paketet som vi öppnade nu, länk till videon på youtube. Det hade gått så lång tid att jag hade glömt vilka kort jag skickat in, lyckligtvis gjorde jag en youtube-video (länk här) då om vilka kort jag skickade så vi började med att titta igenom den och vi skrev upp vilka kort det var, vilket "grade guess" jag gjorde då samt att vi skulle fylla i vilken grade det slutligen blev från PSA. När allt var förberett öppnade jag paketet och kort efter kort revealades vilken grade varje kort fått och det var så jävla kul att mina bedömningar var faktiskt ganska bra då flera grades stämde bra överens. Blev bland annat en go reveal av en base set Bulbasaur PSA 8, som är Kasper favoritkort sedan barndomen (som jag skickade till Kasper per post dagen innan jag åkte tillbaka som överraskning). Revealen fortsatte och jag drog jag upp en first edition Celebi som jag sa till alla att om det är något kort jag hoppas på högt betyg så är det detta. Jag hade tippat en 8:a (10 är max) och när jag drog undan handen och det visade sig vara en 9:a så skrek alla och ställde sig upp och kramades och utdelade high fives - så jävla gött hahaha. När vi väl tittat på alla kort så var det dags för grill. De som bodde där var så himla gästvänliga och frågat om vi vill låna deras grill och glöden var perfekt efter att de grillat klart. Det blev kött och bea och sedan på kvällen ännu en omgång av bastu och badtunna. Småfulla efter att ha druckit hela kvällen och trötta och sega efter allt badande så duschade vi och gick upp och la oss. Albin, precis som jag, är en mästare på nostalgi och smiskade på "Mumin och det flytande spökhuset" på projektorduken och där vi låg vi gubbsen, 33 år gamla och tittade på barnfilm från när vi var små. Så mysigt och en helt perfekt dag avslutades på bästa sätt. Ska för övrigt sägas att jag tyckte Mumin var så himla läskigt när jag var liten och det tycker jag fortfarande sådär 25 år senare. Nej, Tove Jansson kan ta och hoppa upp och klappa sig i Mumindalen.
SnakeTown Reunion, Göteborg (19-22 juli)
På fredagsmorgonen var det endast kvar att käka frukost och sedan städa i ordning. Jag bokade ett tåg från Falköping in till Göteborg och Simon skulle in till Falköping och cykla så vi åkte något i förväg. I Göteborg skulle jag, Jocke, Anton och Oscar ses på lunch på Chalmers till och börja med och Jockiboi hämtade upp mig på centralen. Vi möttes alla på Gibraltar pizzeria och med varsin pizza rätt in i kaggen blir det nog inte mer klassiskt än så. Möjligen J.A Pripps men det var tyvärr stängt. Efteråt skulle vi ut till Oscar i Sävedalen vars lägenhet skulle agera snake-näste de följande dagarna. Jag och Jocke dröjde något då vi fastnade vid en fotbollsmatch då Gothia cup pågick. På vägen sedan plockade vi upp alkohol på systemet och en påse is på Willys som vi fyllde en kylväska med och drog ut till Ale discgolf. Antons gamla vän och kollega Vincent som han startade SmellWell med äger nämligen Ale discgolf som enligt Anton ansetts till världens tredje bästa discgolfbana. Med tanke på Antons feta kontaktnätverk hoppades man på fritt inträde och kanske varsin disc i present till SnakeTown. Vi fick noll kronor rabatt och inga gåvor. Nåja, det var inte fasligt dyrt ändå för den feta anläggningen som det ändå var. Discgolf var något vi gjorde för två år sedan ute i Kinna så det har blivit lite av en tradition. Det är svårt men kul samt väldigt påfrestande - i alla fall Ales bana för den var verkligen svinlång och jag vet inte hur långt vi gått efter 18 hål. Väl hemma blev det käk och på TVn tittade vi på Hem till Midgård på youtube - världens bäste serie!
Gubbsen mår - före och efter "ring of fire + utgång"
Vi mådde inte toppen dagen därpå och hade inte mer än asat oss upp ur sängen och satt i soffan så skyndade Anton sig att ta sig iväg då han hade ett tåg bokat upp till Stockholm för att åka över till Finland med familjen. Jag, Jocke och Oscar bestämde att gå till det lokala gatuköket nerför gatan, Ove's, som enligt Oscar myntade begreppet "Gôtt mos" och vi beställa alla varsin hel special och drog i oss riktigt ordentliga raggarballar. I rejält matkoma vandrade vi hem igen, lagom till att Anna-Liza och Leon kom hem som hade varit nere i Halmstad några dagar om jag minns rätt. Jag hade inte träffat Leon på jag vet inte hur många år men nu var han en stor grabb på fem år och pratade mer än någon annan i SnakeTown haha. Det tog inte lång stund innan Jocke suckade och sa att det var dags att dra sig, trots att vi försökt övertala honom att stanna en dag till, men han är klen och gav upp och åkte hem, tyvärr. Två tråkiga avskedskramar senare så var det ganska lugnt och vi funderade vad vi skulle göra min sista dag innan det var dags att åka vidare. På eftermiddagen blev det att vi åkte över till Oscars golfbana där de har en riktigt schysst spa-anläggning där vi badade jacuzzi i eftermiddagssolen. Leon hade mer energi än både mig, Oscar och Anna-Liza tillsammans och simmade fram och tillbaka. Jag och Oscar avslutade i bastun där vi satt ett bra tag och tjötade.
Nästa dag efter frukost så duschade jag och packade ordning väskorna och konstaterade att jag skulle möta upp Naartti och Julle först på eftermiddagen så vi hade lite tid att hänga även under dagen. Det blev att vi spelade lite sällskapsspel alla fyra - "Gammelgäddan" som var ett spel Oscar spelade när han var liten. Man skulle fånga gammelgäddan och sedan ta den med sig till sitt bo medans andra jagade en. Inte oväntat hade man en naturlig fallenhet och vann enkelt en klassisk runda Gammelgäddan. Leon var på lekhumör hela dagen och jag lekte både kurragömma och bulleri-bulleri-bock med honom innan det till slut blev dags att säga hejdå och ge sig av. Riktigt härliga dagar hos Oscar med familj samt SnakeTown Reunion.
Naarti+Julle, Partille (22-23 juli)
När jag anlände hos Julle så öste regnet ner och vi tittade på varann och utbytte en blick som bara jag och Julle gör med varann och konstaterade utan att säga ett ord att det vankas keps. Naartti bor tillfälligt i Köpenhamn och satt på tåget upp som var försenat. Väl hemma i Julles hus utmanade han mig i en runda tvåmanna-keps som jag inte var sen på att acceptera. Två rundor senare så började Naartti närma sig och vi beställde pizza och satt och gick igenom reglerna för keps i det dokument som jag och Naartti upprättade två år tidigare. En uppfräschning av reglerna behövs nästan alltid nu för tiden när det är så långt mellan varven. Kepsen var sedan i full gång till tonerna av "Kärlek på en Saucer" från VSR 2007. Teman såsom "mästerkeps", "simultankeps" och "kommunistkeps" togs upp och kapsylerna sulades hejvilt! Efteråt gick vi en sväng innan vi gick och la oss i tid, inte alltför fulla, för en gångs skull vilket var skönt. Dagen därpå så gick vi tillbaka till Julles badplats efter frukosten där vi badade. Efter det tog vi varsin dusch och det började bli dags att runda av. Jag packade, ännu en gång, mina väskor och vi traskade tillsammans till Partille Centrum där vi käkade sushi till lunch varpå jag och Naartti sedan tog bussen tillbaka in till Göteborg.
Clara, Göteborg (23-24 juli)
Från Brunnsparken tog jag sedan spårvagnen till Järntorget där jag skulle möta upp Clara som jag inte träffat på 7 år vilket var senast då hon hyrde min lägenhet när jag var på NASA. Så det var ett tag sedan. Vi var på Ica och köpte tacos och snacks samt var en sväng på en lakritsbutik som heter Lakritsroten som jag inte sett förut som jag uppskattade mer än jag borde då jag inte är ett stort lakrits-fan. Innan vi började maten spelade vi kalaha samt trivial pursuit. När vi väl tryckt tacosen så var tanken att vi skulle se en film men det blev att vi satt och pratade om allt möjligt i livet - vi hade ju en del att ta igen uppenbarligen. Clara som studerat psykologi gav mig ett snabbtest för depression, MADRS-S trot jag det hette, något som indikerade på att jag låg på gränsen mellan mild och medel depression. Inte helt oväntat då jag ibland har mina dippar, även om jag nog oftast uppfattas som väldigt social och uppåt men vi bär väl alla på vår ryggsäck i livet. Jag har sagt det innan till mig själv att jag borde ta kontakt med en psykolog men har inte tagit tag i det, får sätta upp det på att-göra listan. Till frukosten löste vi sudoku och korsord innan det var dags för mig att bege mig upp till Trollhättan.
Fille och Sihvo, Trollhättan (24-26 juli)
Anlände med tåget och vandrade in i Trollhättan centrum och det såg precis likadant ut som man minns det. Slängde en blick mot pizzeria Arena och vandrade igenom centrum. Fille kom och hämtade upp mig och vi åkte ut till Fille och Lisas nya hus. Det blev en väldigt välbehövlig dusch och sedan lunch. Vi bestämde sedan att vi skulle åka ut till Sihvo med familj där vi skulle grilla och sedan spela Terraforming Mars enligt gammal tradition. Sihvo och Ida har två barn, det har Fille och Lisa också. Insåg snabbt att jag har absolut inget att tillföra i deras konstanta diskussion om blöjmärken eller om hur barnen trivs på förskolan och så vidare. Det var dessutom 100 km/h på ungarna och var inte den ena ledsen så skulle den andra leka eller prata i mun på varandra. Det är väl så det är med barn. Jag brukar vara rätt så bra med ungar men det blev lite väl mycket på en och samma gång så jag tog till slut skydd på Sihvos gaming-rum och satte mig och läste Rocket Propulsion Elements. Har man inte barn får man fokusera på något mindre komplext - rocket science. Till slut åkte Lisa hem med barnen och Sihvos barn gick och la sig och då öppnade vi upp en flaska whisky, några påsar Polly och spelade TM.
Nästa dag vaknade jag upp hos den store Fille och efter frukosten så spikade vi att dra in en sväng till stan där jag hade lite ärenden samt att vi skulle möta upp Sihvo på lunch där. Jag var förbi optikern och urmakaren och sedan åt vi sushi på stan. Vi gick en sväng förbi gamla hederliga Alara och sedan åkte vi hem till Fille där vi hade huset för oss själva och - som väntat - drog en runda TM till! Lagom till att Lisa kom hem så hade den store Fille slått nytt rekord någonsin på hela 122 poäng!! Lagom därpå åkte jag och Sihvo ut till honom utanför Trollhättan och tanken var att Fille skulle komma ut senare, men det blev tyvärr inte så. När Ida och barnen kom hem var det senaste tydligen att börja rida och jag råkade ha mina högvaktsbilder redo så vi tittade på när jag red beriden högvakt till slottet i Stockholm. Jag tror både Vanessa och Elize kände sig ännu mer motiverade att börja rida en dag. Det blev en lugn kväll hos Sihvo där vi åt middag och efter att barnen gått och lagt sig spelade jag, Sihvo och Ida brädspel - Pandemic. Jag och Sihvo drack rom. Precis lika klassiskt som när jag var barn så åkte godiset fram nu när barnen gått och lagt sig. Jag kommenterade hur jag som liten hittade ett tidigt life-hack att låtsas att inte kunna sova och på så vis fick man äta popcorn och godis mitt i veckan och se på vuxen-film (thriller ska förtydligas).
Morgonen därpå spelade jag Minecraft med Vanessa och Elize där jag döpte tre stycken hästar i deras bas till våra namn och snart därpå slaktade vi upp Ender Dragon. Imponerande må tyckas, men vi spelade i creators mode med oändligt liv och resurser så du får bedöma själv. Nu inväntade jag farsan som skulle komma och hämta mig och min soffa som varit hemma hos Christian och Ida hittills men som nu behövde utrymmet i garaget. Pappa rullade in vid lunch med släpkärran och vi blev bjudna på lunch vilket var så himla snällt. Ett motvilligt hejdå från Vanessa och Elise sida då vi snabbt knutit stark relation och enligt dem fick jag inte åka. Efter en välbehövlig lunchpaus för pappa rullade vi sedan upp mot Kvicksund.
Pappa/Eva, Kvicksund (besök 3) (26-29 juli)
Precis som de tidigare två besöken i Kvickis blev det väldigt lugna dagar här. Denna gången visste jag att det var sista besöket nu på ett tag så det var en del fokus på att packa väskan för tillbakaresan till Nya Zeeland och se till att jag köpt med mig allt jag ville ha med mig samt packa i ordning saker i lådor som jag skulle lämna kvar i Sverige. Utöver detta tittade vi på OS-invigningen (som nog hade bland de högsta ratios mellan hur mycket pengar det kostade mot hur bra det var - bland det sämsta jag sett) men det var underhållande att titta på OS några dagar som ofta fick stå på i bakgrunden. Jag och Eva försökte oss på att lösa melodikrysset på lördagsmorgonen. Precis som väntat så var frågorna riktade mer mot den äldre generationen och Eva kunde varje fråga fram tills att intro-låten till Björnes Magasin spelade, då steppade jag upp och drog in en poäng. Inte helt oväntat. Vid detta laget hade vinbären börjat bli på gränsen till övermogna och jag gjorde ett sista försök att plocka så mycket jag orkade. Med en podd och Jan-Emanuel i öronen plockade jag på. Vinbärsbuskarna hade även växt sig alldeles för stora så vi trimmade av grenar och plockade direkt från de avklippta grenarna. Jag satt även på kvällen och plockade de sista innan middag vilket fick avsluta vinbärsplocket för denna säsongen och jag tror att under min hemresa plockade vi totalt över 20 liter vinbär. Jag gjorde en vinbärspaj på kvällen. Sista dagen föreslog Eva att vi skulle såga ner några buskar för att göra lite mer plats i skogen angränsande till skolan bredvid tomten, men jag och farsan var inte sena på att haka på då vi båda (i alla fall jag) tycker det är svingött att rensa i skogen och det slutade med att det blev en hel förmiddag att rensa sly och såga ner småträd. Vi fyllde hela släpkärran med sly och lagom därtill så anlände Fia. Det var en lugn kväll och dagen därpå skulle Fia ha sin överraskningsdag för mig som hon planerat.
Syrran, Saltis (besök 2) (29-30 juli)
Det blev upp tidigt och iväg efter frukost. Överraskningsschemat som Fia planerat hade en tidsplan och det var tydligen mycket som skulle klämmas in! På vägen ut till Saltsjöbaden frågade Fia om jag hade några ideer och jag gissade på allt möjligt, den enda ledtråden jag fått var att jag skulle byta om till gympaskor. Vi vände i Saltis och åkta tillbaka mot Nacka och det var inte förens vi svängde in mot hammarby-backen som det till slut gick upp ett ljus för mig vad första överraskningen var.
Överraskning 1: Höghöjds-bana
Ironiskt var att det var en av mina gissningar i bilen men jag hade sållat bort det alternativet då jag inte trodde att Fia skulle våga göra en sån grej haha. Också kul var att två veckor tidigare när jag besökte Kasper så pratade han om att det hade vart sköj att göra höghöjds-banan och nu var jag där med syrran! När vi hade fått på oss säkerhetsutrustningen och kört testbanan hade vi 10 stycken banor att köra och vi hade blivit varnade att den röda banan är seriöst svår, något jag tänkte typ "pfft okej lol" när jag hörde den och målet var att köra alla banor. Vi började med en enkel bana och det var verkligen gjort för barn, denna på 5m höjd. Vi körde en blå bana (medelsvår) på 10m och sedan en till blå på 15m höjd. Väl uppe på 15m känner man att det var en bit över marken. Varje bana hade en linbana där man kopplade på en "zipline-hake" med kullager som man gled längs linbanan med, riktigt fett. Halvvägs in så gav vi oss på den enda röda banan som fanns, 15 meter upp, och den såg ärligt talat respektingivande ut. Varje hinder var tufft och satte verkligen styrkan på plats. Det handlar mycket om teknik också och jag körde minst ett hinder utan "zipline-haken" där man verkligen borde använt den som stöd. Den var nämligen rekommenderad i vissa hinder som inte var linbana eftersom den tog en bra del av ens tyngdkraft. Framförallt ett hinder jag minns där jag missade denna på den röda banan och det var både fysiskt och psykiskt jobbigt att ta sig igenom. När vi väl tagit oss igenom den röda banan så värkte framförallt magmusklerna men också armar och händer och jag var rätt färdig. Fia var i oväntat bra form. Men har man sagt upp ett mål så fullföljer man det om man inte har god anledning att avbryta vilket vi inte hade. Vi körde alla 10 banor. När vi väl lämnade tillbaka utrustningen såg vi att det fanns handskar att låna? Kunde vart bra om instruktören tipsat oss om det innan. Vi köpte varsin glass och drack massa vatten efteråt och hem, duscha, vila cirka en timme samt byta om till lite finare kläder.
Röd bana, start
Var rätt trött efter att vi var klara med den röda banan
Överraskning 2: Hemliga gäster
Så vi skulle ut och äta middag på restaurang ute i Nacka strand längs kajen. Det var verkligen riktigt bra kvällssol och vi promenerade bortåt mot restaurangen som Fia bokat. Så himla märkligt när vi går bland restauranger och vad som verkade vara också en del företag, så ser jag en raket i svart uppe på ett tak och det visade sig vara ett svensk-amerikanskt raketföretag, Pythom Space. Kanske något för framtidsmackan? Vi kom fram till restaurangen och jag kommer ihåg att jag gick i mina egna tankar för en stund varpå Fia går in på restaurangen. Jag följer efter och nästa sekund ser jag Mona och Anders stå där. Tappade hakan bokstavligen och hade ingen som helst misstanke om att de skulle dyka upp. Riktigt kul och vi åt middag på "Restaurang J".
Överraskning 3: Minigolf
Efter att vi ätit klart och vad som kändes som dags att börja runda av kvällen så betalade vi och gick mot bilarna. Det började bli sent men kvällssolen var fortfarande uppe en stund till. Vi kom fram till parkeringen men passerade Fias bil och precis bredvid parkeringen låg det en minigolf-bana och plötsligt hade vi varsin klubba i handen och 18 hål väntade. Det var Team Johansson mot Team Birelius och det blev flera hole-in-ones och känslan var att det var jämnt. När vi var klara så räknade jag ihop resultatet och Team Johansson vann med endast en poäng (eller ett slag mindre det vill säga). Därefter köpte vi en glas och satt vid vattnet och såg solen gå ner över horisonten. Vilken finaldag!
Dagen kom där det var dags för mig att åka tillbaka till Nya Zeeland. Vi åkte tidigt från Fia och mötte upp pappa och Eva vid en rastplats längs vägen där vi fikade och pratade en och halv timme cirka. Detta blev också där vi sa hejdå till pappa och Eva så att de slapp åka hela vägen till Arlanda. På mitt initiativ tycker jag detta var en bättre ide än att sitta inne på Arlanda och betala jättedyr parkering för två bilar. Alltid tråkigt att säga hejdå men jag var väldigt nöjd att jag spenderat så mycket tid i Kvickund så det kändes bra trots allt. Pappa och Eva åkte sedan hemåt och jag och Fia fortsatte sista biten till Arlanda där hon släppte av mig vid terminal 5, kramades hejdå och här någonstans slutar min resa likväl detta blogginlägg.
Det väldigt skönt att få komma hem till Sverige då det var två år sedan förra gången. Saknar Sverige såklart men har det väldigt bra här just nu så det kändes inte så sorgligt som förra gången att sätta sig på planet.
Tack för att du läst mitt inlägg!
/Marcus
No comments:
Post a Comment